1/11-11 Ja ni ser ju bara hur datumet ser ut. Vaknade klockan 15.00 av att Andreas kom och stirrade på mig. Han undrade väl om jag levde. Ja det gjorde jag och jag lever fortfarande. Jag blir deprimerad av att det börjar bli mörkt så tidigt på dagen. Jag känner inte för att göra någonting, har ingen ork att göra någonting. Tycker synd om mig själv, väldigt synd måste jag säga. Ska ta mig en dusch nu och försöka börja leva lite. Men vill inte.



Åker gärna iväg till värmen och solen och återkommer när det är ljust här igen.